
Napp/snutte, eller både och. Varför inte? För att det är svårt att vänja av dom sen?, vilket det inte alls behöver vara. Det är ju inte så att dom kommer gå runt med det tills dom är 10år. När Joel var knappt ett dygn så märkte vi att han hade ett enormt sugbehov, så han fick napp när han bara var 2 dagar gammal. Och snutte började han med för några veckor sedan, och jag tror helt klart att det är den som gör att han kan somna helt själv i sin säng nu. Han vill ha den över ögonen, så somnar han gott och tryggt. ALLA får göra som dom vill, men jag förstår bara inte grejen med att inte vilja, vad är det som är farligt? Sen är det inte alla barn som har behov av det överhuvutaget, och det är väl jätte bra. Men om man märker att sitt barn har ett sugbehov och "vill" ha napp. Varför tvekar man? Jag har kanske missförstått och missat det farliga med det. Jag bryr mig inte om att Joel har båda delarna. Det är en trygghet för honom. Anledningen till att jag undrar är att jag läst på vissa bloggar att "vi vill inte ge honom/henne napp" osv. Därför jag blir lite fundersam :) Sen tycker jag inte att en 2åring behöver gå runt med en napp i munnen hela tiden. Nappen kan dom få när dom ska sova eller är ledsna. Ser lite illa ut med barn som vandrar runt med napp i munnen hela dagarna :) Lite tankar...