tisdag 29 november 2011

Dagen då vi fick reda på att vi ska bli 5 i familjen, eller fler?

Ja den där Måndagen så anade jag allt något. Funderade att testa redan på morgonen, men jag hade ju haft mensvärk i ett par dagar som jag alltid brukar ha innan mensen ska komma så jag tänkte att jag håller mig tills ikväll iaf. När jag kom hem efter jobbet så åkte Martin och tränade. Joel lekte så jag smet in på toa. När jag tog gravtestet med Joel så blev det två jätte röda streck direkt, när det inte blev det denna gången så tänkte jag - Jahopp då var det inget. Så jag gick ut och fortsätta greja för att fem minuter senare gå in på toa för att kolla testet igen. Tror ni jag blev chockad när det var två streck? Jag minns att jag sa högt för mig själv - Men det är ju två streck, jag är gravid. Så log jag bara hur stort som helst. Gick ut till Joel och sa - Du ska bli storebror! Han skakade på huvudet och gav mig världens leende, min lilla goding.

Uppe i varv gick jag runt huset och funderade på vem jag skulle ringa. Skärpte till mig började istället fundera på hur jag skulle säga det till Martin. Med Joel ringde jag ju och grät, hysteriskt. Denna gången skulle jag vara mer sansad ;)

Så jag tog testet, slog in det i ett litet linspaket och när han klev in genom dörren hemma så gav jag det till honom. Han funderade såklart varför jag gett honom linser när han först dragit bort presentpappret, sen öppnade han den lilla lådan. Han bara gapade och sa - Nej, du skojar. Det är inte sant, och så skrattade han. Sen är det ju Martin i ett nötskal när han säger - Fan nu måste vi byta bil, och vi som skulle renovera. Min älskling! Han är verkligen typisk kille när det gäller att ha allt stabilt och iordning inför framtiden.

Vi är iallafall jätte glada, men såklart väldigt nervösa inför hur det kommer att bli. I januari börjar vi med husrenoveringen så att huset är precis som vi vill ha det när lillasyster eller lillebror kommer!

1 kommentar:

  1. Grattis igen! :)
    Trodde ni var rätt klara i alla fall. Vad är det ni skall renovera?

    /Martina

    SvaraRadera