Barn uppfostran?

Har jobbat hela helgen, men imorgon är jag ledig. Gott! Har en slö jobb vecka framför mig. Under veckan som gått har det hänt en hel del, magen har växt lite mer och när man vaknar på mornarna så finns den kvar. Antar att det händer väldigt mkt där inne nu. Martin har känt bebis igen, men det känns ju såklart tydligare för mig som känner det både invändigt och utvändigt. Kan nästan känna när en spark är på väg, det går inte att förklara hur det känns. Precis som allt annat, man måste uppleva det!

Har funderat mkt på uppfostran det senaste, vissa är så himla hårda och har en massa regler och allt ska vara så perfekt. Jag vill inte ha det så och jag tror det kommer störa vissa. Jag hade nästan inga regler när jag växte upp, bara vanligt allmänt hyffs och så vill jag också ha det. Vill jag rapa så kommer jag rapa, råkar jag säga fan så är det inte hela världen. Man ska säga tack för maten, hålla tider - Ja allmänt hyffs bara. Önskar det vore lite som när jag växte upp, känns som många ska vara så himla "fina" nuförtiden. Eller så har det alltid varit så och mina föräldrar var annorlunda, jag är iaf väldigt nöjd med min uppväxt, och har inte blivit någon gangster. Jag har alltid kunnat ringa mina föräldrar, och varit ärlig. Sen märker man väl vad man kan tillåta och inte, mina föräldrar litade på mig. Och det gjorde dom rätt i. I det stora hela så tror jag det viktigaste är att vara konsekvent, att ha några få regler och verkligen hålla på dom. Inte ha en massa regler och inte låta sina barn göra någonting, för då kommer dom göra det ändå - i smyg. Jag säger inte att det är lätt och att jag kommer bli sådan, för det är himla svårt att avgöra. Allting är helt nytt och vem vet hur jag kommer vara som mamma? Jag har bara en tanke om hur jag vill vara, och sen hur det blir det har jag inte en aning om..